morotssoppa1

Löjligt enkel morotssoppa med fetaost

Idag finns två av mina senaste sopprecept att läsa i Vasabladet. Jag brukar låta det gå en tid innan jag publicerar dem här på bloggen – så ni som inte läser VBL får hålla till godo med ett annat sopprecept så länge!

Jag hoppas att det här receptet ska komma er till nytta och kanske till och med bli en ny vardagsfavorit, för den här soppan är verkligen löjligt enkel att göra! 

Ett av mina bästa sopp-hacks är att mixa bakade/kokta grönsaker med ett halvt paket fetaost. Då blir soppan automatiskt krämig och får en god sälta på köpet. 

morotssoppa5

SOPPA PÅ HONUNGSBAKADE MORÖTTER + FETAOST

4 morötter
2 potatisar (mjöliga)
1 gul lök
2 msk rypsolja
1 msk honung
salt, peppar

1 förpackning fetaost (block)
5 dl vatten + 1 buljongtärning

  1. Lägg ugnen på 175C.
  2. Skala morötterna. Dela dem på längden och skär sedan i 1 cm tjocka bitar.  
  3. Skala potatisarna och skär dem i ungefär likadana bitar.
  4. Skala löken och skär i tunna skivor.
  5. Lägg morot, potatisbitar och lök i en ugnsform. Ringla över olja och honung. Salta och peppra lätt. Rör om i formen så att oljan och kryddorna fördelas jämnt.
  6. Baka i ugnen ca 35 minuter – tills morötterna mjuknat.
  7. Häll de bakade morötterna, potatis och lök i en kastrull.
  8. Häll på vatten och smula ner en buljongtärning. Du kan använda grönsaksbuljong eller hönsbuljong. Låt koka upp.
  9. Tillsätt halva mängden fetaost i kastrullen.
  10. Mixa soppan slät med en stavmixer.
  11. Smaka av med ytterligare kryddor om det behövs.

    Tips! Tycker du att soppan blir för rinnig kan du avreda den med majsstärkelse utrörd i kallt vatten.

    Strö över resterande fetost och hackade valnötter.

Det enda som är säkert är att saker och ting förändras

Oj oj nu händer det grejjer hörni! Och i rasande fart!

Det är konstigt hur allting kan ”lossna” sådär på en gång. Kanske är det som Einstein säger (ett av mina favoritcitat): ”nothing happens until something moves”. Och nu är det jag som slitit mig loss och gjort förändringar. Och livet förändras!

Trots stressen inför den kommande kraftansträngningen känner jag enorm lättnad. Jag trivs mycket bättre med att känna att jag går framåt, rör på mig, utvecklas … än att jag är ”fast” i en jobbig situation. Traskar omkring i leran… Gud så skönt med en nystart!

blogg
trött och slut efter en lång dag på jobbet, men gladare än jag varit på länge!

Den första nyheten är att vi hittat en hyreslägenhet i Vasa som vi kunde tänka oss att bo i. Det hade några andra personer också kommit fram till, men eftersom vi är skötsamma och stabila vuxna (??!!) så fick vi första tjing på stället. Om vi skrev under på en gång. Några panikartade samtal senare var vi officiellt vasabor.

Så nu ska vi under loppet av en vecka lyckas tömma hela det här huset + garage på saker. Det kanske låter som en enkel sak för två ”ungdomar” utan barn men räkna då med att jag har grejjer från två företagsflyttar samlade och min karl har en massa grejjer från ett dödsbo som vi inte riktigt hunnit ta tag i ännu. För att inte glömma trädgården. Puh. Men vi fixar det.

Jag är så förväntansfull inför att flytta till centrum. Nu kommer jag att få supernära till jobbet och andra åtaganden. Vi kommer också att kunna lägga undan besparingar till ett framtida eget boende. Känns bra. Jag längtar efter stabilitet och säkerhet. Inga fler risker nu. Spara, spara. Snåla, snåla.

Den andra nyheten är att jag fått större ansvar med mina matvideoprojekt. Nu behöver jag inte filma mig själv ute på trappan längre utan nu blir det avancerad teknik och vi filmar i en studio. Om nu detta arrangemang blir lyckat så kommer vi att få massor med mer jobb, och inte bara med Snellmans produkter (som jag jobbat mycket med redan).

Det känns verkligen som att jag hittat en sweet spot i min karriär som kan bli riktigt stort (om jag spelar mina kort rätt)! Innehållsproducent är ju verkligen min typ av arbete. Det är kreativt och det kräver ledarskap. Jag kommer att göra mitt allra bästa nästa vecka och planera alltsammans noggrant nu före så inspelningen ska gå så smidigt som möjligt. En sak har jag i alla fall lärt mig – det lönar sig att skriva manus! Även för matvideor. Men mer om detta senare!

Den tredje nyheten är att jag ska få vara med i Pohjalainen! Idag blev jag fotograferad i butikens alla vrår och därefter satt jag och journalisten och snackade i säkert 1,5 timme! Det tar sin tid att berätta min story… De svenskspråkiga medierna har i alla fall en liten uppfattning om vem jag är och vad jag gör men för finska lokaltidningen fick jag ta allt från början. Jag var helt yr efteråt… Men hoppas att det blir en bra artikel och att mina finskspråkiga kunder får lära känna mig lite bättre 🙂

För övrigt har det varit en så fin dag i sig självt. Solsken och glada människor- och bra kundström i butiken idag.

Man får suga i sig lyckan när den kommer så här i dagsdoser… och passa på och njuta lite mellan ansträngningarna.

 

Jag dör alltid lite grann på sommaren

Ingen har längtat så mycket efter hösten som jag.

augusti11

Jag försöker tänka tillbaka till en sommar som faktiskt bara handlat om sol, bad, vänner och avslappning.
Senast det hände mig måste ha varit efter sjuan i högstadiet. Sedan dess har jag bara haft jobbiga somrar. Bokstavligen. Bara jobb och en hel massa personliga utmaningar. Löften och förväntningar som jag måste uppfylla. Både verkliga och påhittade.

I tonåren; för att jag var så hemskt olycklig och somrarna därpå tror jag att jag självmedicinerade mig själv med arbete.

Vilken sjuttonåring hoppar på sin suzuki pv kl 6 varje morgon och vikarierar en dagisköksa helt ensam? Gör frukost, lunch och mellanmål till en skock med småbarn + personal? Jag. Jag gjorde det. Jag klarare det. Jag minns att bara att ringa och beställa varor var lite skakigt. Jag drog alltid en djup suck när jag lagt på luren. Att det finns fullvuxna människor som är rädda för att plocka upp luren och ringa ett samtal, eller ens svara i telefon när ett främmande nummer ringer har jag noll sympati för. Noll.

Jag önskar ibland att jag inte varit så ambitiös i åldern 17-21. Jag hade gott kunnat spara pengar under vintern och relaxat på sommaren.
En sommar, jag var väl 18 år, så jobbade jag hela dagarna från morgon till sen eftermiddag som lunchkock på ett ställe i stan. Sen åkte jag hem till min lägenhet, duschade och körde iväg till en sommarrestaurang utanför stan där jag var servitör och bartender. Orsaken till detta arrangemang var att jag hade sökt båda jobben och klarade inte av att tacka nej till något av dem – för jag ville göra båda. Jag fick en sådan enorm kick av att bli erbjuden ett jobb. Och jag hade ingen ”nej” eller ”stopp” – knapp. Jobb till mig? Absolut. Det går nog bra.

Det är inte svårt att jobba ihjäl sig i restaurangbranschen. Det finns alltid jobb för alla som vill ha ett och arbetstempot är högt. Lönen dålig. Att jobba mycket är det normala. Blir det normala.

Det året med dubbla sommarjobb gick ändå helt okej, men jag jobbade för alldeles för liten lön (kan jag se nu). Bara muntliga avtal som inte följde kollektivavtal. Det blev också mycket bilresor som jag nu hade övervägt som en bidragande orsak att tacka nej till jobbet.

augusti10

Jag önskar att jag hade haft det självförtroende och fuck-off mentalitet som jag har idag, då skulle saker och ting sett annorlunda ut. Men jag var väldigt godtrogen och min arbetsmoral var skyhög. Jag skulle ha gjort vad som helst folk beordrade mig till. Jag hade blivit en utmärkt soldat, och hade jag inte begränsats av min lilla bräckliga kropp hade jag högst antagligen ”joined the army” och gjort militär karriär.

Den delen av mig, som vill tjäna, har inte dött – men idag kanaliserar jag den till mitt eget företag. Till mig själv. Men jag har fortfarande saker att lära mig. Jag har ännu en tendens att bre ut mig själv för tunnt. Men i alla fall vet jag om det nu, och jag jobbar på det. Redan i höst har jag infört en hel del nya policyn för mig själv.

Självförtroende är ingenting som man bara kan säga att man har och så finns det där. Man måste jobba för det, betala priset för det. Många personer som anammat den här positivitets-filosofin som flödar i populärkulturen går omkring med ett sorts ”syntetiskt självförtroende” och forcerad ”lycka” som jag kan se igenom direkt. Då respekterar jag mycket mer folk som är öppet osäkra och bekymrade, de är i alla fall ärliga.

Vad jag vill komma till, tror jag, är att mitt självförtroende inte är syntetiskt. Det är min belöning för alla svårigheter jag tagit mig igenom, alla test. All press. Jag har stått pall och jag kommer att stå pall vad som än händer. Sant självförtroende kommer av att bevisa för sig själv att man klarar av saker. Ta tjuren vid hornen fast händerna skakar. Ta tag i det jobbiga. Fixa det. Allt från det lilla, slå ihjäl en geting fast kroppen bara vill springa iväg – till att hålla lugnet när restaurangen fylls av förväntansfulla kunder och du vet att du inte är nära på redo i köket för det. Att gå igenom dödsfall och begravningar men ändå orka sminka dig, klä på dig och gå till jobbet. För det är livets gång. Ännu ett test.

Jag blir nedslagen ibland, speciellt på somrarna då ett slags vemod och sorg sveper över mig. Lite självömkan också. Då är jag som sårbarast.

Men på hösten får jag nya krafter. Förnyat självförtroende. Inte från att ha vilat utan snarare för att jag orkat kämpa ännu en sommar.

Och nu, snart, får jag ha mitt roliga igen.

 

spenatwraps4

Glutenfria spenatwraps och rostade kikärter

Jag har en wraps-period just nu och den sammanfaller med mitt sug efter gröna mat! 🙂

Vi har nämligen odlat egen spenat och örter i år vilket är en fröjd för mig – jag älskar att använda färska örter i min matlagning! Att tillsätta färsk spenat i rätter är ett enkelt sätt att höja kvaliteten på maten.

Testa mina glutenfria spenattortillas!

spenatwraps10

GLUTENFRIA SPENATWRAPS (TORTILLABRÖD)

200 g kallt vatten
200 g turkisk yoghurt
100 g majsmjöl
100 g rismjöl
30g fiberhusk
1 tsk bakpulver
1/2 tsk salt
100 gram färsk spenat + kokande vatten för blanchering

  1. Lägg spenaten i en värmetålig skål och häll över kokande vatten. Låt bladen dra några sekunder och häll sedan av vattnet. Mixa spenaten till en puré.
  2. Blanda alla torra ingredienser i en bunke.
  3. Tillsätt vatten, yoghurt och mixad spenat, blanda tills allt är väl inblandat och du fått är en slät deg. Knåda om det behövs.
  4. Lägg sedan tillbaka degklumpen i skålen och täck med bakduk, låt stå i ca 15 minuter.
  5. Dela degklumpen i 8-10 mindre bitar, beroende på hur stora bröd du vill ha. Kavla ut bröden till så tunna bröd som du kan, ta mera mjöl på bordet om det behövs.
  6. Stek bröden i torr stekpanna på medelhög värme tills de blir torra på båda sidorna, ca 1-2 minuter per sida.
  7. Lägg de färdiga bröden i en bakduk så att de inte torkar. Servera till tacos eller som wraps

 

spenatwraps7

Glutenfria spenatwraps med rostade kikärter, stekt kyckling och fetaost.

 

 

ROSTADE KIKÄRTER

När man rostar kikärterna i ugnen blir de till världens godaste snacks! De är också goda på salladen.

Köp kikärter på burk, häll av spadet och skölj dem noggrant. Häll ut kikärterna på en plåt, ringla över olivolja och salta. Tillsätt dina favoritkryddor. Rör om i bönorna med händerna så att salt, kryddor och olja fördelar sig väl. Ställ in plåten i ugnen på 150 grader i ca 1 timme och 30 minuter.

Kikärterna är klara när de är alldeles torra och krispiga. Kan förvaras i tätslutande burk i rumstemperatur ett par dagar.

 

 

Varifrån är jag?

Nu ska vi en gång för alla reda ut varifrån jag kommer. 

Fråga: Är du från Malax?

NEJ. Jag bor här bara. Ett tag.

Och tekniskt sätt bor jag på Söderfjärden. Vilda västern, enligt mig. 

augusti12

Följande information kommer tyvärr endast att vara intressant för österbottningar:
Jag är född på Vasa centralsjukhus, bodde i Sundom (söder om Vasa) tills jag var 5 år. Då när mina föräldrar skilde sig flyttade jag och tvillingsyrran till Petsmo (norr om Vasa, Korsholm) med mamma och hennes man. Jag fick en söt och knubbig lillebror. Måste bara briljera med att min lillebror var den tyngsta bebisen på Bya-naytt s spalt för nyfödda (5 kg). Sen slog vi oss ner i grannbyn Västerhankmo i min styvpappas hemgård (de bor fortfarande där). Fast nu ska lillebror (lång och smal som en pinne numera) äntligen flytta hemifrån – men inte så långt. Det blir till andra sidan vägen!

Väldigt annorlunda mot mig… Jag hade bråttom att bli stor.

När jag efter högstadiet ”flög ur boet” och började studera flyttade jag till Brändö. Älskade Brändö.
Först bodde jag på skolans internat på wolffskavägen (åkte hem till helgerna). Efter ett år flyttade jag ihop med syrran på frihetsvägen (HAHA, passande adress för första lägenheten va), sen bodde jag ensam ett tag i en etta på kaptensgatan. De flesta kvällar och nätter spenderades trots allt i min pojkväns lägenhet på abborrvägen oh those were the days – så efter ett tag flyttade vi ihop. Då bar det av till en annan lägenhet i brändö, bredvid VAMK.

Vi hade väldigt nära till gymmet, så man kan säga att jag var i mitt livs form då. Efter att jag blev färdig restonom flyttade vi hursomhelst till huset vi bor i nu på Söderfjärden. Där har vi bott fem år.  

Nu vill jag flytta in till Vasa igen och komma närmare jobb – men denna gång vill jag bo i centrum!

Wish me luck.

Jag skulle säga att mitt hjärta finns någonstans på Vasklotbron. Jag har pendlat fram och tillbaka över den bron hela jäkla livet, fast aldrig känt att jag hört hemma på någon sida. Jag är en ganska rotlös typ.

Men den här bron är något sorts landmärke för min existens. Först pendlade jag som skilsmässobarn fram och tillbaka mellan mamma och pappa som bodde på varsin sida av stan. Sen har jag kört där otaliga gånger som ung företagarkvinna, fram och tillbaka mellan Malax och ”stan”…

Nu har jag egen butik på vasaesplanaden. Jag undrar vad lilla Malin i baksätet på pappas tobaksdoftande Toyota, lyssnades på Arvingarna och Smokie, hade tyckt om det. 

tunacakes7

Quinoabiffar med tonfisk

Quinoa är ett näringsrikt frö som innehåller nära dubbelt så mycket protein som ris och fyra gånger mer fibrer än couscous! Jag tycker om att äta kokt, kall quinoa i sallad tillsammans med en god vinägrett, men i mitt senaste påhitt har jag använt dem istället för ströbröd i tonfiskbiffar. Funkar hur bra som helst! Se receptet nedan.

Biffarna kan även göras på annan tillagad fisk – som till exempel rester av ugnslax.

tunacakes4

GLUTENFRIA QUINOA-TONFISKBIFFAR
ca 12 st

300g kokt quinoa
2 burkar tonfisk i vatten
3 ägg
1 dl finhackad gräslök
0,5 dl finhackad färsk dill
0,5 dl sesamfrön
1,5 dl majsmjöl
0,5 tsk havsssalt
nymald peppar efter smak
kokosolja, till stekning

  1. Skölj 1 dl quinoa och koka fröna i 2 dl vatten i 15 minuter. Det borde bli 300g kokt quinoa.
  2. Häll av tonfisken och blanda med de avsvalnade quinoafröna i en skål.
  3. Tillsätt äggen, gräslök, dill, sesamfrön och majsmjöl.
  4. Smaksätt med salt och peppar.
  5. Hetta upp en stekpanna och smält en tesked kokosolja i den
  6. Forma biffar av smeten och stek dem gyllenbruna i omgångar. Jag gör runda bullar i händerna, lägger ner dem i stekpannan och plattar till dem direkt i pannan med stekspaden.
  7. Servera biffarna med en god grönsallad.
avokadotryfflar2

Supergoda chokladtryfflar gjorda på avokado

Grönt godis! 🙂 

Dessa chokladbomber med mosad avokado i smeten är minst lika goda som ”riktiga” franska chokladtryfflar – men såklart mycket nyttigare!

Jag har använt ekologisk, belgisk mörk choklad med kakaohalt 73%.
Den innehåller kakaomassa, rörsocker, kakaosmör och vanilj – helt vegansk med andra ord 🙂

avokadotryfflar1

AVOKADOTRYFFEL

1 stor mogen avokado eller 2 små, mosade
100 g mörk choklad + 1 tsk kokosolja, smält
1 krm bourbon vaniljpulver
1 krm malen ceylonkanel
kakaopulver

  1. Mosa avokado
  2. Smält smör och kokosolja i en kastrull på låg värme
  3. Rör ihop mosad avokado och smält choklad i en skål
  4. Tillsätt vanilj och kanel.
  5. Låt smeten vila i kylskåp i en halvtimme. Kontrollera att smeten kylts tillräckligt, den ska gå att forma med händerna när den är kall
  6. Rulla 10-12 bollar av smeten och doppa dem i kakaopulver.Förvaras i kylen.

Tips! Testa att rulla tryfflarna i en blandning av kakaopulver och lakritspulver. Förbaskat gott…

Du kan också blanda kakao och kanel eller skippa kakaon och rulla tryfflarna i bärpulver. Jag är en sucker för hallonpulver… och det passar ypperligt med choklad.

Har vi blivit ekologiska egoister?

Idag vill jag skriva av mig om en sak. Ett fenomen som jag tror mig ha upptäckt. Eko-egoism.

Jag vet inte om det här kommer att gå hem hos er  – men jag ska i alla fall försöka förklara hur jag tänker. Så får ni gärna komma med era synpunkter sen.

augusti9

Jag ska berätta en grej för er.

För ett par år sedan hade jag en kund som kom in till min nystartade affär och frågade efter ekologiska diskmaskinstabletter. Hen hade precis kommit till upplysning att diskmedel inte är hälsosamt och ville därför köpa något bättre. Jag driver ingen renodlad eko-shop, men jag vill sälja varor av hög kvalitet och då blir det automatiskt så att många produkter är ekologiska.

Det här var min (och kundens) lyckodag – för jag hade precis fått tag i miljövänliga diskmaskinstabletter (adlink) som jag kunde sälja med yrkesstolthet (de diskar faktiskt rent, jag har testat). Ett maskindiskmedel som inte innehåller fosfat och klorin. Inte innehåller cancerogena kemikalier, inte innehåller syntetiska färg och doftämnen, inte belastar miljön, är tillverkade av vegetabiliska ämnen med förnybar energi och som extra bonus inte är testad på djur. I nailed it!

Eller?

Jag tar fram ett paket och lägger det på disken. 

”Men… är de ekologiska??” undrar kunden med tveksam min.

”Alltså, njaaa… De är eco-friendly” svarar jag och vänder och vrider på förpackningen i jakt på en betryggande stämpel eller symbol. ”Jag tror inte diskmaskinstabletter kan vara ekologiska på det sättet som du menar? Men de är så naturliga som de kan bli och skadar inte miljön som vanliga diskmaskinstabletter.”

Då utbrister kunden:
”Miljön? Jag skiter väl i miljön! Jag vill bara inte ha i mig gift!” 

Vet inte vad jag ska svara på det så jag låter kunden avgöra själv om hen vill köpa eller ej. Kunden har uppenbarligen en väldigt snedvriden uppfattning om hela ekosystemet. Och drivs av egennytta. ”Bara jag slipper magcancer skiter jag i alla andra”, typ. Men jag är försäljare, inte miljöaktivist eller marthainspiratör så jag är inte i position att börja ge några lektioner i ekologi heller. Det skulle vara ytterst oproffessionellt att skriva kunden på näsan. Så jag bara står tyst.

Men minnet hänger kvar.  Och skaver litet i mig.

Att köpa ekologiskt är bra, men gör vi det verkligen av rätt orsaker? 

Har vi blivit ekologiska egoister? Tänk er sloganen: ekologiskt – så länge det gynnar MIG.

 

Personligen så har det ”ekologiska tänket” blivit mindre viktigt som köp- och säljargument för mig. Alltså klart att jag förespråkar ekologisk odling och hela filosofin kring det och jag vill inte få cancer, men mitt huvudsakliga fokus ligger numera kring socioekonomiska faktorer och fair trade. Det känns som att vi måste börja där, hjälpa u-länderna, om vi verkligen ska göra skillnad i det långa loppet. Vi är inte isolerade länder längre, bara på pappret.

Vad hjälper det världen att vi sitter här och mumsar på våra eko-bananer egentligen? Måste man äta banan överhuvudtaget i Finland? Ibland kanske man kan unna sig exotiska frukter men inte varje dag väl? När blev banan finländarens basföda riktigt?

augusti5

Som ni vet har mitt hjärta börjat bulta för slow fashion. Men jag vill inte skaffa ekologiska kläder för att jag är rädd för att bli sjuk av kemikalierna i kläder, eller för att ”vanliga” kläder inte duger åt mig. Jag bryr mig om min hälsa och mitt utseende – men det är inte DET som driver mig nu till att likvidera alla mina kläder och byta ut dem till etiskt producerade sådana.

Jag vill bära ekologisk bomull för att jag inte kan sluta tänka på människorna som lever bland alla kemikalier och i den misär som klädindustrin skapat. Jag står inte ut med tanken på att folk måste gå till ett jobb som de inte kan leva på och dessutom är livsfarligt – bara för att jag ska få fylla min garderob med hundra plagg som jag inte behöver. Jag kan inte leva med det.

Men det räcker inte med att bara handla ekologiska, etiskt producerade kläder. Vi måste handla färre plagg. 

Vi måste förstå oss själva, att vi inte köper kläder för att vi fryser – vi köper kläder av sociala orsaker. Massor av kläder. För att vara snygga, för att följa modet, för att passa in, för att det är roligt… Och jag tror att det samma gäller ekologisk shopping ibland. Man köper ekologiskt med egot, inte med hjärtat.

Jag har inget emot kommersialism, jag är en affärskvinna och jag lever på försäljning, men vi måste börja handla rätt grejjer och sluta shoppa som dumma får. Kommersiella krafter är starka  – men de ligger tack och lov i våra egna händer. Tänk om vi bara skulle stanna och gå åt andra hållet? Ingen skulle kunna göra något för att förhindra det. Ingen skulle ens vilja stoppa massorna, industrierna skulle följa efter automatiskt.

Det måste bli helt enkelt bli trendigt att vara medmänsklig. Det är viktigare att konsumera medvetet än att bara leta efter eko-märket och tänka att då har man gjort en god gärning. Det är så otroligt många faktorer att ta fasta på.

augusti8

Här står jag och visar upp mitt första införskaffade ekologiska plagg – på en inte-så-ekologisk åker nära mitt hem.
Skenheligt, kanske du tänker. Jo, om jag skulle vilja framhålla mig som den perfekta eko-människan så skulle jag nog skämmas lite för att jag är en sån hycklare. Om jag skulle vilja vara eko-snobben som gör allt ”rätt” utåt, vill säga.

Men jag är inte den perfekta människan. Och skulle det verkligen hjälpa någon? Är det inte bättre att ha en praktisk, ärlig approuch? Jag gör många tveksamma val som i-landsmänniska. Som vi alla gör. Men jag tror inte någon av oss kunde leva ett fläckfritt miljövänligt liv och göra enbart etiska val även om vi försökte. Det skulle först vara skenheligt att försöka måla upp något sorts ideal-liv som faktiskt inte är praktiskt genomförbart i vår moderna värld. I alla fall inte just nu.

Men vi får aldrig sluta tänka och försöka göra något åt det.

Däremot måste vi sluta peka finger åt varandra och säga saker i stil med, ”jaha så du sopsorterar du – men i vintras åkte du flygplan till andra sidan jordklotet, hur ekolooogiskt är nu det?”

Inte undra på att ingen orkar bry sig om miljön.

Vi kan väl börja med att undvika att folk ska behöva dö i klädfabriker?
Så tar vi ett problem i taget och försöker göra vårt bästa.

Okej?

Läs mer om slow fashion här

 

 

 

men vägen är skruvad som en psykopat min vän

augusti1

Stig till toppen av världen
Där änglar leker
Res dig efter varje smäll
Du har en ängel på din axel
Din tid kommer
Din tid kommer

 

augusti4

Det finns en plats
Jag vet att ingen
bryr sig om den
den är bara min
Bakom ögonlocken
skulle tatt dig dit
Om vägen var rak, men vägen
är skruvad som en psykopat min vän

augusti7

Stig till toppen av världen
Där änglar leker
Res dig efter varje smäll
Du har en ängel på din axel
Din tid kommer
Din tid kommer

Just nu

Här, en liten statusuppdatering.

20160812_125614

Schema: Varierande jobb.
Frukostmöte kl 9 gällande ett ev. nytt samarbete. 
Jobba i butiken 10-14. Köra hem via matbutiken och handla ingredienser.
Jobba hemma med ett nytt recept till en företagskund.
Efter det; baka och fotografera recept till boken.
Fortsätta med min storstädning.
Sova. 

Känsla: Förnyat fokus. Morgonmötet redde ut många frågetecken.

Fysisk status: Trött, hungrig, sliten. Sov inte många timmar i natt och det känns.

Psykisk status: tja, idag är jag rätt trött på att kämpa. Känns som att ingenting i mitt liv är riktigt säkert (förutom min närmaste relation då). Men jag vet att imorgon kommer jag att borsta av mig dammet och fortsätta ändå. 

Glad för: Att jag bestämde mig för att ha extra-öppet på konstens natt i alla fall. Vi hade många besökare!

Önskan: Flytta till Vasa

Självbild: Jag känner mig annorlunda, passar inte in nånstans. Har få människor som jag litar på/kan snacka med utan att behöva kompromissa med mig själv. Men jag litar på att jag är skapt så här av en anledning.

Tråkiga nyheter: Lägger ner poddandet

Goda nyheter: Nya uppdrag väntar

Did not see it coming: Så mycket saker som förändras just nu, turbulenta tider!

Tvivel: Jag tvivlar egentligen aldrig på mig själv. Men ibland tvivlar jag på mina chanser att lyckas i världen omkring mig. Idag är en sån dag.

Mantra: Jag är stark. Jag tar mig igenom den här tiden också.

Insikt: Jag har kommit långt, ändå

Beslut: Satsa mer av min tid på det som gör mig unik och göra det bra

Guru: Steve Harvey, rekommenderar detta klipp .